almondine

Morgnarna hemma hos oss brukar se ut typ så här: jag vaknar och börjar göra i ordning mig. Barnen vaknar efter en stund och Tilda börjar oftast gapa och skrika direkt. Efter en stund hakar lillebror på. Vi gör i ordning oss under skrik, bråk och några slagsmål. Sen stressar vi iväg till dagis, ofta e vi senA pga allt tjafs så vi måste springa, då gnäller barnen ännu mer och jag får släpa dem springandes till dagis. Det blir ett hastigt hejdå till två tjuriga barn. En genom svettig mamma som är så arg och frustrerad att hon kokar sätter sig på en buss för att börjA dagen. Ingen bra start för varken mig elr barnen, men så här ser det oftast ut .

Vet ni hur det var imorse?
Jag vaknar av klockan och märker att inget av mina barn har nattvandrat i natt, strax kommer William in till mig och vi hinner ligga och mysa en stund innan vi går upp. Vi klivet upp och börjar göra oss i ordning, storesyster kliver upp utan tjafs och bråk. De klär på sig och kikar på tv. Vi går i luuugn och ro till förskolan och pratar. JAg stannar en sekund och säger hej då ordentligt och vinkar hejdå till två glada barn!

Och vad beror nu denna vändning på? Jo,jag ställde klockan 15min tidigare! Tänk vad 15 min kan göra skillnad!