Jag vill bara presentera er för min son. För han har äntligen fått ett namn:

Efter en natt av ingen sömn och bara en massa skrik och ömma bröst med en massa amning, klockan är ca halv 5 på morgonen så tittar min slitna sambo på mig och bara skakar på huudet och ger mig en "tycker synd om dig" blick så kan jag ändå bara ge honom ett trött leende tebax.

Trotts allt det jobbiga så är jag ändå sååå lycklig! Kan inte riktigt se det negativa i situationen riktigt haha. Det e som att vara nykär, jag e nykär i min lilla bebis och i min familj!

Jag bara snubblar runt på rosa moln och mår super bra :)

Förlossnings berättelse

Den 20/8 tyckte jag att det hadde vart vanligt lungt i magen hela dagen, inga buffar eller knuffar, så jag hoppades på att det var ett tecken på att bebben samlade krafter inför förlossningen som snart var på gång.

Och visst hadde jag rätt, på natten kl 01.00 började jag känne de första sammandragningarna.Var osäker på om det var dax så jag gick upp på toa å knallade runt lite i lägenheten och höll koll på klockan. På en gg märkte jag att det var 5min mellan värkarna och efter ca 20 min så bestämde jag mig för att det var dax och väckte sambon. Började på en gg ringa svärmor som skulle komma över och ta hand om Tilda. Fick inge svar (hon hadde glömt mobilen i handväskan å hörde ej, hon hadde säkert upp emot 50 missade samtal haha.) lite nervösa blev vi, men ringde min mamma istället och hon slängde sig in i en taxi men skulle inte vara här förräns vid halv 4 tiden. Vi kunde inte vänta på henne eftersom mina värkar kom var 5:e min och var regelbundna, så vi ringde på grannen (som vi redan hadde pratat med utifall det skulle bli brottom) efter ett tag så vaknade hon och tog emot lilla Tilda som vi lagt sovandes i vagnen. Där efter gick vi ut på gården och väntade ooch väntade på vår taxi, som skulle ta oss till BB Sthlm i Danderyd.

Resan gick bra, hade några värkar i bilen, de var hanterbara. Höll i Sonys händer och tryckte när jag hadde ont, gick bra att andas igenom dem. Taxi chafförren var jätte trevlig, Sony frågade om han var närvös över att köra en gravid kvinna till förlossningen, men han sa att han gjort det flera gg och att det skulle vara en ära om bebisen föddes i hans bil haha. I bilen kom jag på att vi glömt å ringa BB-Sthlm och meddela att vi är på väg, sa till Sony mellan värkarna att nu kommer dem bli jätte arga på oss när vi bara dyker upp där, å de kommer inte att ha något rum klart till oss heller. Han bara skrattade åt mig å sa att det var nog ingen fara. Så när vi kommer fram å ringer på port telefonen så är det första jag piper ut i telefonen: Hej, vi glömde å ringa ( med super ängslig röst) . Till svar får jag: Ingen fara, välkommna upp! (super pigg och glad röst). När vi kommer upp till plan 9 så står en ung å fråsh tjej å väntar på oss. Hon visar in oss till ett rum som e super mysigt och hemtrevligt (inte alls som ett sjukhus rum) lamporna har dimmers så det e ett mysigt svagt sken i rummet som man direkt blir lugnad av och älsklingen sätter på lugna favoriter på radion och vi har det så mysigt så :). Jag halv ligger i soffan lutad mot en sacco säck och får på mig ctg:n. Jag serveras även lite äppel juice och älsklingen får kaffe. Efter en stund kommer vår barnmorska in för att undersöka mig. Hon heter Madelene och är relativt ung hon med, hon var verkligen super duktig och trevlig. Hon undersöker mig och börjar förklara att livmoder tappen brukar vara hård som en näsa men nu är min mjuk som ett par läppar ungefär (tänker att nu kommer hon säga att jag e öppen typ 1-2 cm, för det var ungefär så ont jag hadde) och jag var nu öppen 7-8 cm! VA!? Utbrast jag, skojar du med mig!?? Hon bara skrattade åt mig och sa att hon inte skojade. Då var jag ju nästan klar, och jag som trodde att jag precis börjat. Så det var tur att vi åkt in nu iaf och inte väntat.

   
(Lustgasen blev min bäste vän! Och här ser ni att det inte bara e elende å föda barn, det e mkt bus å kärlek oxå. På det sista bilderna kanske jag e ca 8 cm öppen å man kan ju klart se att jag inte har allt för ont!)

Jag fick gå och lägga mig i sängen och låg med benen som en groda över sacco säcken, ställningen var jätte skön, fick även börja prova lustgasen. Den funkade skit bra, precis som förra gg. Nu börjar det göra mer och mer ont, håller min sambo i händerna och trycker hårt vid varje värk och andas i lust gasen samtidigt så klart. Älsklingen var jätte duktig och hjälpte mig igenom varje värk, pussade på mig, smekte mig över håret, hjälpte mig med gasen och påminde mig om att vara tung i kroppen och slappna av. Han var helt underbar! Mitt i värkarbetet kom vår sköterska in och frågade om jag kanske skulle vilja he en glass drink? Jag blev lite paff av frågan men tackade glatt ja till det! Efter en stund kom hon in med typ en milkshake i värsta drink glaset, hur lyxigt och gott som hällst. Tyvärr han jag inte dricka så mkt för strax därefter börjar jag känna att det trycker på. Säger i lite halv panik åt Sony att ringa på klockan för nu krystar jag snart. Sköterskorna e snabbt inne på rummet och sony förklarar läget. Bm undersöker mig å berättar att jag nu e helt öppen men att huvudet inte sjunkit ner ännu så det e inte riktigt dax å krysta ännu. De frågar om jag vill byta ställning och går igenom flera olika alternativ, jag svarar att jag inte har nån aning. Då föreslår Sony att jag ska prova med att lägga mig på sidan och det gör jag. De sätter mitt ena ben i en ställning så det kommer lite högre upp. Och vid nästa värk så är jag tvungen och krysta och då blir det fart på sköterskorna som häpet säger oj! nu tittade ett huvud ut lite där, nu är det en bebis på väg. Alla gör sig redo och vid nästa kryst värk så forsar det ut vatten. klockan är då 05.00. Oj här kom det mkt vatten hör jag dem säga, och värken efter det så kommer det lika mkt vatten till. Jag krystar för kung å fosterland och känner att jag snart e klar. Tydligen tar jag i lite för hårt för Bm säger åt Sony att ta bort lustgasen från mig så att jag känner vad jag gör. Så sista krystningen kör jag utan bedövning å det e då han kommer ut! En skrikandes underbart vacker liten pojke läggs upp på mitt bröst. Jag minns att jag sa herregud! åh herregud å sen började både sambon å jag att tjuta och pussa på varandra. Allt tog 5tim, från första värk tills han var född. Relativt smärtfritt måste jag säga att det var oxå. Är så himla förvånad och nöjd över hur snabbt det gick och att jag inte hadde så värst ont!
Så kl 05.14 den 21/8 föddes vår son. Han vägde 3.635 och var 52 lång och helt underbar!
  

Lill stumpan min kikar på bolibompa så jag passar på å kika lite på kändis skvaller å blogga, min älskling gick till centrum å käkade med en kompis å e snart på väg hem med thai mat till mig, MUMS!!

Igår jobbade jag gärnet haha. Sprang i trappor som en tok, provad den berömda "färdknäppen" , drack Grape Tonic och joggade till affären men ändå ingen bebis! :(

Han vill helt enkelt inte komma ut! :(

Tänkte att jag kunde lägga upp min förlossnings berättelse om hur det gick till när Tilda kom till världen, snart får jag förhoppningsvis uppdatera med en ny berättelse :)

Min förlossning.

Ons 15/2 vid 20-21 tiden låg jag, min sambo och svärfar och tittade på tv. Svärfar skulle sova hos oss eftersom han hade ett jobb i närheten dagen därpå. Jag var lite halv deppig eftersom jag nu hade gått 6 dgr över tiden. Medans vi ligger i soffan och tittar på tv så börjar jag få ont i magen lite då och då, de hugger lixom till. Jag klämmer min sambo i handen varje gång det gör ont. Efter ett tag börjar han bli orolig och undrar om det kan vara värkar på gång? Men jag lugnar honom och säger att det är inget att vara orolig över, så här har jag haft flera gånger under graviditeten och det går över efter ett tag. Och precis som jag förutspått så gick det över efter en stund. Så vi gick och la oss för att sova.


Unde natten hadde jag som mensvärk och fortsatte att klämma min sambo i handen varje gång det gjorde ont, men vi tänkte inget mer på de utan försökte fortsätta att sova. Efter ett tag kunde inte jag fortsätta sova eftersom "mensvärken" väkte mig hela tiden, så jag började ta tid mellan mensvärken och märker att det är precis 7 min emellan. Klockan är då 1 på natten. Jag väcker min sambo och berättar vad som är på gång, men eftersom det inte gör så fasligt ont så bestämmer vi oss för att försöka fortsätta sova. Min sambo lyckas somna om och jag dåsar till mellan värkarna och fortsätter att knipa honom i handen.


När klockan är 5 på morgonen så är det 5 min mellan värkarna, men jag har fortfarnde inte så värst ont. Vid 6- tiden åker svärfar till jobbet och strax därefter känner jag att jag har så ont att jag inte bara kan ligga still längre. Så jag beslutar mig för att gå upp och ta en varm duch. Jag säger åt min sambo att fortsätta sova, jag vill att han ska ha krafter till den här långa dagen vi verkar ha framför oss.


När jag duchat klart så har jag så ont att jag var tvungen att gå och lägga mig igen. Vid 7:30 tiden ringer jag min mamma och berättar att värkarna börjat och vi bestämmer att höras senare under dagen. Strax innan 8 ringer jag min syster och hennes sambo och de önskar mig lycka till och de ska oxå ringa om en stund för att se hur de går.


Vid 8-tiden väcker jag min sambo och säger åt honom att nu får han gå upp och göra frukost för nu har jag så ont. Han går upp och ringer sin brorsa som ska köra oss till sjukhuset och berättar att jag har gått in i värkar men det är ingen brådska utan han kan komma vid 2-3 tiden. Vi pratar även med svärmor och säger att det är bebis på gång. Min sambo börjar med frukosten men jag får inte i mig något för jag har så ont. Sätter på mig en binda för nu har jag fått en liten blödning. Min sambo ringer då till förlossningen och dom ber oss avvakta. Jag har så ont så jag inte kan sitta upp, går och lägger mig i soffan. Jag börjar bli illa mående, känns som jag ska spy, jag får en hink med vatten brevid mig.


Vid 9-tiden går mitt vatten i samband med en värk och NU kommer smärtan. Nu gör det så ont att jag bara skriker rakt ut mellan varje värk. Nu förstår min kille att det värkligen är dax, nu när vattnet gått. Han blir super glad och pussar mig på pannan och säger grattis älskling grattis!! Nu får han ringa förlossningen igen, de frågar mig om jag vill komma in? Jag svarar att jag vet inte, är det inte för tidigt? Vill vara hemma så länge det går. Mer hinner jag inte säga för en till värk kommer och jag skriker ut min smärta. När sköterskan i telefonen hör mig skrika säger hon att jag ska komma in på en gång. Min kille ringer sin brorsa och säger att han ska komma på en gång. Han svarar att de kommer att ta typ 40 min. Jag skriker att han ska skynda sig och det lovar han att han ska. Efter några minuter känner jag att det börjar trycka på, nästan som om jag vill krysta, nästan som om jag måste krysta. Jag får en värk och i mitt vrål så hör min sambo att jag krystar. Du krystar väll inte? frågar han. Jag måste, jag försöker att inte göra det men de går inte att hålla emot svarar jag oroligt. Nu blir jag nervös...Jag säger åt min sambo att vi inte hinner vänta på hans brorsa, vi får ringa en ambulans. Han blir orolig och ringer snabbt en ambulans, men de tar ett tag för de har svårt att hitta. Min sambo får lov att bokstavera våran gatu adress och i all stress så stavar han fel flera gånger och jag gapar argt den rätta stavningen i bakrunden. Efter många om och men så plingar det på dörren och en massa ambulans män börjar komma in. De börjar prata med mig och fråga hur jag mår och så. Efter en stund frågar min kille stresat om vi inte ska åka nu? Ja, ambulansen kommer snart, vi är bara sjukvårdare. VA!? tänker jag...så jag måste vänta ännu längre!? Men strax därefter kommer ambulansen. De kommer in med båren men det är för smalt så de kommer inte in i vardagsrummet men jag säger att jag kan gå ut i hallen och lägga mig på båren själv mellan värkarna. Jag får stöd av en sjukvårdare och knallar ut i hallen och lägger mig på båren. I hissen på väg ner frågar ambulans manen om jag har tänkt något på det här med smärtlindring? Inte mkt svarar jag. Då frågar han om jag vill ha lustgas i ambulansen och jag svarar att det vill jag gärna ha. När vi är i ambulansen så får jag lustgas han berättar hur jag ska använda den. Och jag känner att en värk är på gång så jag drar in så mkt gas jag kan (tydligen för mkt) så jag blir helt snurrig och det känns som om jag ska tuppa av. Jag skriker till ambulansmannen att jag håller på och tuppar av. Han lugnar mig och säger att det gör jag inte alls. Då kastar jag mig på honom och drar honom i kragen så att våra ansikten är typ 2 cm ifrån varandra och jag skriker JAG TUPPAR AV!!! sen hinner jag inte göra så mkt mer för då kickar lustgasen in och jag blir helt borta. Ambulans mannen berättar att jag inte ska bli rädd nu, men de sätter på sirenerna för de vill inte att jag ska föda i ambulansen. Jag bara nickar lite svagt till svars. Ambulans mannen sätter även en sån där nål i min han så de kan ge mig dropp senare.


Vi kommer in till förlossningen vid 10:30 och jag e helt borta av all lust gas. Är helt borta i hela kroppen men är med till 100% i huvudet. När de rullar in mig till ett rum så säger jag att jag vill ha bedövning, sköterskan svarar att de kan jag inte få. Vadå inte få!? hinner jag tänka och håller på och blir tokig. Men innan jag hinner skälla ut henne så säger hon att jag snart är klar, därför hinner jag inte få någon bedövning. Aha..snart klar!? Ojdå, tänker jag. De undersöker mig snabbt och konstaterar att jag är öppen 10 cm och att det är bara för mig att börja krysta när jag känner för det. Min kille är vid min sida hela tiden, peppar mig, stryker mig över huvudet, håller handen och ger mig saft. Så nu när varje värk kommer så börjar jag att krysta och mellan och innan värkarna har jag lustgas. Då och då lägger sköterskan en blöt, varm handuk där nere på mig och det känns sååååå skönt. Jag tackar henne varje gång hon gör de och sägar att det är super skönt och att det värkligen hjälper mot smärtan jag har.Och jag säger att jag inte vågar krysta för jag är så rädd för att spricka. De säger att det inte är någon fara, de ska göra sitt bästa för att jag inte ska gå sönder. Efter en kryst värk så säger min sambo att jag är jätte duktig och undrar hur jag mår? Jag mår bra, hur mår du älskling? Du är jätte duktig, hur går det för dig? Frågar jag och alla skrattar åt mig. Ett tag blev jag så svag av all lustgas att de bad mig sluta andas lustgas och att de kanske skulle sätta mig i någon stol. Stol!? jag kan inte sätta mig i någon stol...jag kan ju knappt röra på mig! tänker jag. De försöker peppa mig för att få krafter och så ger de mig värkstimulerande dropp och jag kan fortsätta krysta.


Efter en stund säger de att de kan se huvudet, de frågar om jag vill känna? Men jag har inga krafter till att sträka mig ner för att känna, så jag skakar på huvudet. Tänkte att snart när jag får lite mer krafter då ska jag känna på huvudet. Men det hinner jag inte för nu är barnet på väg ut. De stramar, spänner, svider och bränner för fullt när barnets huvud precis är på väg ut. Det gör så ont att jag får panik mellan värkarna och måste ha lust gas. Jag känner hur det blir alldeles varmet och helt plötsligt säger de plopp och upp på min mage läggs en liten bebis.
All smärta är som bort blåst och sköterskan säger: Grattis ni har fått en son...nej vänta...en flicka, det är en flicka!
Pappa fick klippa navelstängen och vi lämnades ensamma med vår lilla dotter. Och nu var vi de lyckligaste i hela världen. Både mamma och pappa grät när vi såg vår lilla flicka.

Så 37 min efter vi kom in på förlossningen så fick vi en liten flicka. Hon föddes 11.07 den 16/2-06

Topless sandals

Ich don't think so.

Allt känns bara skit, känns som om man inte kan prata med nån. Man e bara ensam med all skit. E så trött på allt, e så jävla ledsen, vet varken ut elr in. Vet inte vad jag ska göra. E trött på att bara sitta å ta all skit, om man bara sitter å sväljer så exploderar man ju!

Eller e det bara HORMONERNA!?

När min älskling gått till centrum för å handla juice till mig så plingade det plötsligt på dörren, jag trodde det var min jobbiga granne men när jag kikade i titt hålet så står där en barnvagn med en ensam liten bebbe i.
Vad e nu det här tänkte jag?
Men när jag öppnar dörren så kännar jag igen skit ungen, det e ju min lilla Elias (tildas kusin) och bakom trappen hoppar min syrra och hennes äldsta son Andreas! Jag blev super glad, de bor en bra bit ifrån oss så det e inte ofta de kommer på besök å speciellt inte så här spontant. Det visar sig senare att min älskling vetat om att de var på väg men de höll det hemligt för mig ändå :)

Vi käkade mat allihopa här ute på balkongen å myste, sen spelade jag å syrran alfapet (jag van!). Det var jätte kul, å Tilda och Andras busade som tusan, hon älskar verkligen båda sina kusiner!!

 Kusinerna, Andreas och Elias!

Ska börja göra mig iordning inför dopet, så min familj inte behöver stå å trampa i hallen å vänta på mig som det brukar bli. Jag får nog ta min 4:e is kalla dush idag innan jag hoppar i dop kläderna. Tänkte prova å locka håret lite oxå så man inte ser allt för alldaglig ut. Har bestämmt vad jag ska ha på mig: Min snickarbyx-kläning och en vit t-shirt till det, deteganska vardagligt, men folk förstår väll att jag e höggravid å inte har så mkt att välja på :)

Så om jag lockar håret lite så kanske jag inte ser ut som jag brukar till vardags. Nä nu hoppar jag in i dushen ( igen )

Kram på er ute i värmen!

Va på mitt sista besök hos bm igår (hoppas jag). Hon mätte magen men fick ett litet mått denna gg med så hon bad en kolega komma in å mäta igen, då fick hon nån siffra högre å de nöjde sig med det. Men jag fick en ny tid nästa vecka (om det inte kommit nån bebbe änn så klart ) för att kontrollera så att magen växer som den ska.

Min sambo lev jätte orolig över detta och han går runt å tror att det e nått fel på bebben nu, men jag känner mig ganska lugn eftersom jag känner hur han rör sig å tror att allt e lungt där inne. Så länge han rör sig så e jag nöjd.

Bm kände även på magen å sa att han låg jätte fint å allt känndes bra. Han har ju vart fixerad ett tag nu men igår sa hon att huvudet knappt var ruckbart så det känns kul med lite framsteg. När den andra bm kom in för att mäta min mage så sa hon: Oj det här va ingen liten bebis du kånkar runt på! Det känner jag på en gg det e ingen liten räka i den här magen, det blir en stor en!

BUUUHUUHUHUHU!! :( Jag visste det! Jag ska tvingas föda en bauta bebis!! Hur ska lilla jag klara det?? Fast i och för sig så va Tilda ganska stor hon med: 3.770kg och 52 cm lång och den förlossningen gick ju smidigt å bra...så man får väll bara vänta å se helt enkelt. Ut ska han iaf.

Fick som sagt en ny tid till mvc på mitt BF datum den 16/8, hoppas jag slipper gå på den, men det har jag svårt att tro...

Är så kär i dessa halsband. Allt ifrån gubbarna till äpplena spelar ingen roll vilken jag får vill bara ha nån! De e sååå söta å fina!
Dessa är från kyssjohanna.se och av designern Kenneth Jay Lane och kostar 995 kr-1.150 kr.
 

Men har dock hört att guldfynd ska ha nått liknande halsband för under hudralappen, har själv inte haft tid att kika förbi å kolla men e himmla sugen. Så om det e nån där ute som vill göra mig lite extra glad så vet ni vad ni ska göra ;)

Nää blev faktiskt lite små trött nu så jag ska nog ta å hoppa i säng.
Får se vad man hittar på imorgon, mamma sa att de skulle bli typ 27 grader då vill man ju gärna hitta på nåt, men får se om orken infinner sig så kanske jag åker hem till Iluna så ungarna får leka å plaska i lilla polen på hennes tomt.

God natt!!

Blev nyss nypt av en tvestjärt! Ush!! Vår balong har totalt blivit invarderad av tvestjärtar denna sommar, hur grose som hellst och här sitter jag framför datan i min ensamhet (balkongdörren öppen) och plötsligt hoppar en äcklig jävel upp på mitt lår å bara nyper mig! Av ingen anledning alls! Va fan hadde jag gjort honom!?

Så jag mosade den jäveln och spolade ner han i toan!
MOOOOUUUHAHAHAHHAHAH!!!!!!

Den här t-shirten e sååå snygg å cool (jag vet att den e lite gammal, men I love it!)
Nån som vet vart man kan köpa den å vad den kostar??

Hahaha kolla in svettfläcken, ush. Såg denna bild å var bara tvungen å lägga upp den, det e så kul å se sånna här "mänskliga" bilder på kändisar!

Eftersom jag är det äkta Greys anathomy fan som jag är så var jag tvungen å se denna film med Izzie från Greys. På smällen (Knocked up) var faktiskt en riktigt rolig film, speciellt för mig som oxå e på smällen på riktigt haha. Den e värd å se.
Betyg: (*)( * )(* )(* )*





Efter 2005 års succékomedi ?The 40-Year-Old Virgin? kommer en ny galen film av manusförfattaren och regissören Judd Apatow. Även denna gång gräver han ur den aldrig sinande källan av mänskligt tillkortakommande. PÅ SMÄLLEN handlar om en naturlig, men oväntad konsekvens av ett gångsligg.Katherine Heigl (?Grey´s Anatomy?, ?Roswell?) förenar sig med gänget från ?The 40-Year-Old Virgin?, Seth Rogen, Paul Rudd och Leslie Mann, för en komisk betraktelse över föräldraskapet.24 åriga Alison Scott (Heigl) är en lovande nöjesjournalist med en redan utstakad karriär framför sig. Efter en blöt kväll på krogen som slutar i den charmige slarvern Ben Stones (Rogen) säng, tvingas hon dock tänka om. Den högst tillfälliga sexuella förbindelsen resulterar i att Alison blir gravid. Inför valet att ensam tahela ansvaret, eller att lära känna den blivande fader, bestämmer Alison sig för att ge den godhjärtade, men lite töntige Ben en chans.För slarvern och livsnjutaren Ben, som kan liknas vid ett förvuxet barn, kommer Alisons graviditet som en fullständig överraskning. Han har bara två val: Att antingen få ordning på sitt liv, eller att svika sitt barn. Ben bestämmer sig för att ta sitt ansvar, men att gå på ?date? för att lära känna den tjej man gjort på smällen, visar sig inte vara helt lätt.Dessutom kompliceras Bens och Alisons väg mot föräldraskapet ytterligare av Alisons snartstuckna syster Debbie (Mann) och hennes ironiske man Pete (Rudd).

Min kära barndoms vänn Annika ringde nyss å va lite halv deppig (över alla andras problem hahha så söt!) å frågade om hon fick göra mig sällskap ikväll med mina ostbågar och cola, å självklart fick hon det! Så nu får jag ännu en säng kamrat hahha nää hon får nog sova på soffan, det blir lite trångt annars...

Va på bio igår med annika och såg Ciao Bella, den va helt ok. En typiskt svensk ungdoms film lixom. Den var ganska rolig, men jag tycker den var sådär pinsamt jobbig att kolla på hahaha. Vi råkade tajma in å se premiären så regisören va där oxå hihihi.
Betyg: (*) (* )(* )* *

Ciao Bella

Mustafa Moradi är en sextonårig kille från Lerum. Han längtar efter en tjej. Problemet är bara att alla tjejer bara vill vara hans kompis. Men så uppenbarar sig en genial idé: han låtsas helt enkelt vara italienare. På Gothia Cup. En värld av möjligheter öppnar sig.

Från www.russinet.se som jag skulle vilja ha till kidsen.




   "bad hair day" mössa 140 kr.
 260 kr "tofflor" Vill ha rosa till Tilda å blå till bebben. Men Tilda kanse e för stor för dessa, de kanske e mer för bäbisar, vad tycker ni? (tilda e 1,5 år)

SCARY!
Men den här lampan var ju bara för läskig!! Vill inte ha den! För den som gillade den så kostar den 750 kr.

• väcka älsklingen som ska kuta till jobbet
• göra mig nått å äta
• kika lite på tv

kram på er!